Vad häradsridaren har att förtälja

Ungdomen av idag är bortskämd med musik, tycker Moffa, därför lyssnar de alltid på FM-sända kanaler, ja deras atiraljer saknar något som alltid fanns på radioappareter förr i tiden. Vad kan det ha vart? Jo, en möjlighet, ett val som användes mycket under andra världskriget. En spak på fronten som man kunde ställa om så att man kunde lyssna på olika våglängder, eller frekvenser om man så ville. Eftersom vågornas hastigheter har ungefär samma hastighet kan man räkna om ljudet till våglängder eller frekvenser enligt den kända lagen om att vägen är tiden gånner hastigheten, där tiden är ett genom frekvensen. Nu är det så att blå korta vågor, s.k. kortvågor går långsammare genom etern... - Förlåt, säger FiaKanKälv, nu handlar det om att analysera det här bandet, var det inte så att vi skulle göra om ljudvågor till bilbvågor för att kunna se vad som egentligen har hänt i Svartputten de närmaste tvåhundra åren, sätt igång nu. Stopp och belägg nu, säger Kapten, vi måste lyssna på Häradsridaren, vi hörde ju aningens aning när vi var där uppe, innan vi satte på bandspelaren. Vi kan sätta på play nu och höra djudet genom högtalarna. Moffa ser försmädlig ut men håller masken tills Kapten inte kan hålla sig för skratt. Den rysktalande mansrösten svajar fram genom rymden men rumpnissarna kan inte förstå någonting av allt han säger. - Ska det där vara en ande, likt dem han spelade in på Nysund, då ska jag äta upp din gamla kulliga hatt, säger MoaPinYin. Moffa du kan väl översätta, säger MessiasMedMessilen, jag förstår inte! Ok, är alla med, det här kommer att ta en stund, säger Moffa och harklar sig.